Så här såg muddarna ut från början. Jag blev dock tvungen att repa upp dem och börja från början, då färgbytena gjorde att resåren inte drog ihop sig som den skulle. Mönstret heter Förgätmigej och kommer från en skatt till bok, om gotländsk mönsterstickning.
Jag hade först tänkt sticka med tre färger i mönstret, men det blev så jobbigt med alla färgbyten och jag ville öva på att sticka med två mönstertrådar samtidigt på vänster hand, så jag förenklade lite.
Av någon anledning gick det troll i vantarna och jag stickade fel och fick repa upp ca 7586 gånger. När jag hade stickat färdigt den första vanten och skulle plocka upp maskor för tummen, märkte jag att den raka tumme jag stickat, inte alls passade till L:s hand. Det låter knäppt, men han har så stora händer att hans tummuskel tog upp alldeles för mycket plats i vanten, som stramade och inte såg klok ut. Det var bara att repa upp hela alltet igen, och improvisera fram en tumkil i stället.
Det blev mycket bättre! Lämpligt nog blev de klara kvällen innan vinterns första riktiga snöfall, så vi kunde inviga dem redan dagen därpå. Nu är jag SÅ nöjd! Garnet är ett tvåtrådigt ullgarn från Sätergläntan.
Skulle kunna tänka mig ett par till mig själv...
