Babyset à 1944

Så var det lilla babysetet färdigt! 

Mönstret hittade jag i ett häfte utgivet 1944. Jag har stickat i merinoullgarnet Lanett, som blir himla mjukt och fint efter tvätt och plantorkning. Det står ingen storlek på mönstret, men när jag jämför med nyare beskrivningar, får jag den till 3-6 månader. Förhoppningsvis lagom till mitt nya syskonbarn, som föddes i oktober!

Det var första gången jag stickade med någon typ av intarsiateknik, dvs att varje mönstergrupp har ett eget nystan, och det var kul att prova. Det ger ju plaggen mer stretchmån än långa flotteringar skulle ha gjort, och dessutom går det åt mindre mönsterfärg, vilket säkert var uppskattat i krigets ransoneringstider.

Jag brukar sticka babykoftor i enbart vitt, med olika typer av strukturmönster, och då tycker jag att det blir himla fint med träknappar till. Den här gången fick det dock bli knappar av pärlemor i stället; då framträdde mönstret ännu finare.

Nog är det något visst med sidenband i de allra minsta kläderna! De kan ju vara lite svårknutna dock, så jag har även slyngat vita band av garnet, att byta med.

Mönstrets bild till vänster, min till höger. Blev himla nöjd med den lilla ensemblen, om jag får säga det själv!

Knappohändig...

Ibland kan det allra sista lilla fixet kännas så otroligt trögt! Den lilla 40-talskoftan är färdig sedan några veckor, men av någon anledning har jag bara inte orkat sy i knapparna. Detta trots att jag märkt ut var knapparna ska sitta, lagt ut dem på koftan och sedan flyttat runt arrangemanget i vardagsrummet, för att hitta den plats där koftan ligger mest i vägen... Under tiden har jag även hunnit bli klar med både mössan och sockorna som hör till, så nu har jag ingen ursäkt kvar. Ikväll smäller det!

En kofta tar form

Babykoftan växer. I går kväll nålade jag upp den i soffan; det är alltid kul att pausa lite i stickningen, släta ut den och se hur den tar form.

Rosor på kind...

Nu har filten kommit fram till min syster och i går skickade hon den här bilden. Det är så det sjunger i mosterhjärtat! Melodin är den här:

Min älskling, du är som en ros, 
en nyutsprungen skär,
ja som den ljuvaste musik,
min älskade, du är!

Så underbar är du, min vän,
och ser så vacker ut,
och älska dig det ska jag än
när havet sinat ut!

Min älskling, du är som en ros,
en nyutsprungen skär,
ja som den ljuvaste musik, 
min älskade du är!

Rosor som aldrig vissnar

Det gick troll i den lilla babykoftan till en början; jag hade svårt att få till mönsterbården, stickade för hårt, gjorde den mosstickade kanten för kort och repade upp sjuttioelva gånger. Men nu tror jag att det ser ut som det ska. Rosorna är ju himla knöliga, men jag sätter stor tilltro till the magic that is tvätt och plantorkning av det färdiga plagget. Det brukar räta ut det mesta. Nu har jag stickat upp till ärmhålen, och börjat på ärmmuddarna. Så här såg det ut häromdagen, när stickningen matchade min klänning. Rosor ftw!

Dubbelstickad text

Efter att ha visat upp den dubbelstickade filten här och på Facebook, har jag fått lite frågor angående den stickade märkningen jag gjorde, så jag tänkte att jag kunde beskriva tekniken lite mer ingående i ett eget inlägg.

Att dubbelsticka bokstäver eller siffror är förstås inte svårare än att sticka vilket annat mönster som helst. Kruxet är bara att texten blir spegelvänd på stickningens ena sida om man följer ett vanligt diagram med text utritad. Därmed går ju lite av effekten med dubbelstickningen förlorad, när den ena sidan plötsligt blir en avigsida. Hemligheten ligger i att rita ut stickningens båda sidor separat, och hålla ordning på två diagram samtidigt när man stickar.

Texten på stickningens ena sida ritas ut som vanligt (översta raden). På andra sidan måste den både spegelvändas och skrivas baklänges (nedersta raden). De båda varianterna ritas med fördel ut under varandra, som jag gjort ovan, för att underlätta när man sedan ska sticka hela härligheten. 

När det kommer till själva stickningen, gäller det att hålla tungan rätt i mun. Om jag skulle dubbelsticka enligt diagrammen ovan, börjar jag som vanligt nere i högra hörnet. På den sida av stickningen som jag har vänd mot mig, alltså varvets räta maskor, följer jag det nedre diagrammet. För sidan som är vänd bort från mig, det vill säga varvets aviga maskor, följer jag det övre.

Mina första fem räta maskor, enligt nedre delen av bilden ovan, skulle alltså bli:

1 maska bottenfärg

3 maskor mönsterfärg

1 maska bottenfärg

Detta samtidigt som varannan maska (de aviga) stickas enligt det övre diagrammet:

1 maska bottenfärg

2 maskor mönsterfärg

2 maskor bottenfärg

Nu gäller det dock att komma ihåg, att det som är bottenfärg på stickningens ena sida, är mönsterfärg på den andra! Det är här det kan kortsluta sig lite i huvudet... Detta innebär också att man ibland stickar flera maskor av samma färg direkt efter varandra, både som rät och avig maska, vilket annars inte händer i dubbelstickning, då varje rät maska motsvaras av en avig i den andra färgen.

På mitt andra varv, börjar jag i diagrammens vänstra hörn, en rad upp. Nu visar dock det övre diagrammet de räta maskorna, och det nedre de aviga. Alltså motsatt från hur det var på första varvet. För mig underlättade det att tänka att det ena diagrammet alltid motsvarar sidan med vit botten på min filt och det andra den med rosa. Sedan stickar man på detta sätt, och följer hela tiden båda diagrammen. Det är till stor hjälp att placera ut markeringar tätt i stickningen - jag hade dem var 8:e maska - så att det går enkelt att dubbelkolla maskorna efter varje passerad markering. 

En provlapp är förstås också att rekommendera innan man börjar med något större projekt :)

Det krävde lite extra tålamod och koncentration, men nog blev det bra till slut!

Den dubbelstickade babyfilten

Då har det äntligen blivit dags att presentera den dubbelstickade babyfilten som jag stickat under hösten! 

Den 2 augusti 2015 lade jag upp maskor för en liten provlapp - min första dubbelstickning någonsin. Den sista oktober blev den så klar, filten till mitt nyaste lilla syskonbarn, som föddes 23 oktober. 

Det har varit ett riktigt roligt och utmanande projekt! Jag stickade med merinoullgarnet Lanett, som blir en fröjd av mjukhet när det tvättats, och använde stickor nummer 2. Filten är en kombination av två mönster som jag köpte av Inger Mårtensson i hennes Facebookgrupp "Inger´s Mönster & Tavlor" och sedan justerade något. Det gick åt sex nystan av vardera färg, det vill säga totalt 600 gram garn, och filten blev då ca 70x85 cm stor.

Märkningen lade jag själv till. Här, här och här skriver jag om det.

Även om jag just nu är ganska "mätt" på filten, är jag fortfarande helt fascinerad av dubbelstickning som teknik. Det var lite meckigt i början, men gick fort att komma in i, och på sätt och vis tycker jag faktiskt att det är enklare än vanlig mönsterstickning, eftersom det i dubbelstickning inte blir några flotteringar av mönstertråden och därmed, åtminstone för mig, är enklare att hålla en jämn spänning av de två trådarna.  

Därmed inte sagt att jag stickade helt jämnt. När jag stickat färdigt och maskat av, märkte jag att jag stickat mycket fastare - och snyggare - i slutet av filten än i början. Det visade sig som en rejäl skillnad i både bredd och längd, men tack och lov gick det ganska bra att sträcka ut den mindre sidan när jag tvättat filten och lagt den på tork. Det är ju på ett sätt ganska kul att så tydligt kunna mäta sin egen utveckling! Skulle jag sticka en ny filt nu, skulle den ju bli betydligt jämnare. Tror dock att ett sådant projekt får dröja lite :)

Jag må vara lite less på filten nu, men nog stinger det till lite i hjärtat att lämna ifrån sig den. Men jag är förstås glad att kunna välkomna min systers lilla bebis med något av det finaste någonsin jag stickat! 

En nöjd moster! Den som är nyfiken på dubbelstickning och själv vill prova, hittar många bra instruktionsvideor på Youtube och på Garnstudios hemsida. I det här inlägget har jag samlat de klipp jag själv använde när för att sticka filten. 

Avmaskning och uppläggning

Den rafflande upplösningen av projekt dubbelstickad babyfilt utspelade sig igår kväll; stickningen avslutades, överkanten syddes med maskstygn och trådarna fästes. Ja, det är sant, filten är klar! Jag kan inte bjuda på några bilder riktigt än, då den ligger på tork efter att ha sköljts upp. Nederkanten hade hunnit bli rejält smutsig efter några månaders hantering, men lite ulltvättmedel och även några punktinsatser med galltvål gjorde susen som vanligt. Ser fram emot att fota det färdiga resultatet!

Så fort jag lagt filten i blöt, lade jag upp maskor för nästa projekt. Jag har stickat koftor till alla mina syskonbarn, och självklart ska familjens nyaste tillskott ha en egen. I mina mönstersamlingar hittade jag det här lilla setet från 1944. Vanligtvis stickar jag de första babykläderna i helvitt, men jag tänkte att de små rosorna kunde bli ett bra sätt att sticka upp det rosa restgarnet från filten. 

Spegelvändning och en ankomst

Jag skrev i ett inlägg att jag ville sticka in mina initialer och ett årtal i den nedersta bården på filten, och jag skissade några varianter att provsticka. Efter tre stickade varv insåg jag att det dock fattades några varv i tankeprocessen... Grejen med dubbelstickning är ju att färgerna inverteras, men jag hade inte tänkt på att det även innebär att mönstret spegelvänds på ena sidan. Funkar ju inte riktigt i text dårå. Så det blev till att utmana de små grå och rita upp mina varianter även spegelvänt.

Överst på bilden syns början till den oavsiktligt spegelvända texten, innan jag förstod att jag behövde sticka denna sida spegelvänd och den rosa sidan rätt.. Det gick ganska bra att sticka de olika sidorna, men var betydligt jobbigare än vanlig dubbelstickning, där de båda sidorna alltid stickas med motsatt färg. Nu fick jag verkligen tänka efter, och dubbelkolla alla maskor, för att få det rätt. Skulle inte ge mig på att dubbelsticka bokstäver igen, i någon större skala.

Men jag är glad att det gick! Nu ska jag bara bestämma vilken variant jag ska sticka in i filten. De tjockare bokstäverna blir ju tydligare, men kanske passar de tunnare bättre in i det övriga mönstret. Jag stickade provet uppifrån och ned, eftersom det är så jag kommer sticka märkningen i själva filten. Så här i efterhand önskar jag att jag hade tänkt på att sticka in bokstäverna i början av filten i stället, eftersom maskorna då inte skulle ha blivit upp och ned. Som det är nu, blir maskorna i  mönsterfärg liksom "halva" när de stickas en och en och ses från rätt håll. 

Så här ser provet ut upp och ned, det vill säga från det håll jag stickade den. Bindestrecket mellan det upp och nedvända J:et och 2:an består av två maskor och gränsen mellan mönster- och bottenfärg är tydlig.

Så här ser J:et och strecket ut när stickningen är rättvänd. Alla linjer blir liksom lite odefinierade. Jag vet att det inte är något en tänker på, men jag tycker att det är roligt att vara noga med detaljerna. Det var därför jag också ville prova att sticka en variant med tjockare bokstäver, för att få dem tydligare. Får se vilken jag ska välja. Har några varv kvar innan jag måste bestämma  mig.

Kan också berätta att det nya syskonbarnet nu har kommit! Så filten får bli en försenad födelsepresent :)

Finn ett fel

Det som inte får hända, har hänt. Jag har stickat fel!! Jag upptäckte precis att den yttersta av de tre sidobårderna var förskjuten med en maska nedåt, och efter nära granskning hittade jag roten till det onda: det fattas en mönstermaska nästan precis i mitten av filten (där fick jag för att jag envisades med att sticka när jag hade feber...). Det borde ju inte göra nån större skillnad, kan man ju tycka, men det innebär att hela bården förskjuts och att mönstret inte stämmer på slutet, där de tre bårderna ska gå ihop. Katastrof, med andra ord! En halv sekund funderade jag på att repa upp. Ja, kanske till och med några minuter övervägde jag att repa upp h-a-l-v-a  f-i-l-t-e-n. Men nej. Någon måtta får det vara. Jag vet ju att felet kommer försvinna in i helhetsintrycket av mönstret, och försöker finna tröst i att man i folklig tradition ibland medvetet lät någonting i hantverket fela eftersom endast Gud är perfekt. Man ska inte förhäva sig osv... Så jag får se det som en förnumstig chans att jobba med min egen perfektionism. Det är okej att bli irriterad och besviken och dröja i känslan av självömkan, men det är också okej att sedan rycka på axlarna och sticka vidare, lika stolt över sitt hantverk som innan.

Faktum kvarstår ju dock, att jag måste rätta till förskjutningen på något sätt, och jag tror att den minst synliga lösningen blir att sticka ett varv längre mellan två av stjärnorna nertill på filten. Jag är åtminstone glad att jag upptäckte felet nu, och slapp bli överraskad på slutet... 

Utprovning

Jag var hos min syster i helgen och passade på att breda ut filten i spjälsängen, som står bäddad och klar inför barnets ankomst. Nog pryder den sin plats!

Flygplanet med zebran virkade jag förra våren, när min systerson skulle födas. 

Och den lilla mormorsrutefilten blev till för fyra år sedan, då min syster väntade sitt första barn. Det är kul att se att jag tar mig an allt mer avancerade projekt, även om det enklare också är himla fint.

Fredagsfilt

Fyra dagar kvar till beräknad födsel för min syster, femte nystanet av vardera färg påbörjat och sjätte rosen snart igång,

Klart godkänd!

Ännu en ros utsprungen

Filten växer så sakteliga. I dag stickade jag de första maskorna på rosenpar fem av sex.

När jag hälsade på hos mamma häromdagen, bredde jag ut filten i en spjälsäng som hon har stående åt besökande barnbarn. Den kommer bli lagom i storlek som skryttäcke/överkast, och räcka upp till kudden, men inte över den. Kanske ganska bra storlek även för barnvagn? Ja, om min syster inte hittar något användningsområde för den, kan jag tänka mig full returrätt :)

I går var jag på middag med ett gäng fina fellow stickare. Det var länge sen jag var i ett sammanhang där det är helt självklart att alla halar fram en medhavd tygpåse efter maten, och klickar igång stickningen. Fick lite Sätergläntan-/HV-vibbar och myste för fulla muggar.