tisdag 7 februari 2012

Solsken och munkabälte

Men vad skådar mitt norra öga?! Förra veckan gjorde solen sin efterlängtade entré, efter en lång vinters bortavaro.

Utsikten bakom mig när jag sitter i vävstolen. Mitt och Ludwigs rum är längst till vänster, alldeles upplyst av sol!

                 
(bild från digitaltmuseum.se)

Den här veckan har vi börjat väva munkabälte.Det är en teknik som skapar olika typer av kvadratiska, rutiga eller på annat sätt ganska strikta mönster, som på den här vepan. På grund av en så kallad "tidsbesparing" i schemat, hade vi färg- och formlektionen före teorigenomgången, vilket enligt min mening var fullkomligt idiotiskt. Det säger ju sig självt, hur det går när man ska skapa mönster i en teknik som man inte vet hur man väver.


Eftersom jag tyckte att de exempel vi fått se av tekniken, var rätt tråkiga och strikta, ville jag försöka hitta på något lite mindre symmetriskt och förutsägbart. Det här är en av sjuhundratusen varianter jag gjorde förra veckan, innan jag slutligen förstod hur tekniken är uppbyggd och vilka begränsningar man har att röra sig med. Det här mönstret funkar till exempel inte...

Så här blev min slutgiltiga design. Snacka om strikt och symmetriskt... Men det skiter jag "högaktningsvärt" i :) Meningen är att vi ska väva tyg till en kasse, och jag tänker mig att min ska tona från mörkgrått till ljusgrått, med olika turkosa nyanser i små partier. 

Titta vad mina nya garner matchade den fina tröjan som jag ärvt av moster Birgit! 

Jag började provväva idag, med de ljusaste av de grå och turkosa nyanserna. Det blir...kvadratiskt... Men förhoppningsvis bra när det är klart.

2 kommentarer:

Sis E sa...

Vad roligt att du citerade den där legendariska kommentaren, du vet. Det citatet är ju vid det här laget en "absolute classic anecdote" ... :-D Och vad härligt att solen återvänt!!! Puss

Nyster sa...

Haha, visst är det en "absolute claaaassic"! Tänker på det varje gång jag ska säga "högaktningsfullt" :) (nu lät det som att jag säger det stup i kvarten :))PUSS